Libera nos a malo

Speltillfälle 3: Aristofanes och Pelardrömmen

Aristofanes ger oss tak över huvudet och pelardröm där hela familjen möts

En man med lika röd hud och lika illrött hår som Greg och Hurry kommer ut på den månbelysta innergården. Han skor nuddar inte marken när han svävar fram över gården mot oss. Det är Aristofanes. Han ser till att tjänarna tar hand om den nästan medvetslösa äldre kvinnan Alexa, hon som försvann iväg till denna ökenplanet med lillasyster Merry, som vi ännu inte funnit. I sitt släptåg har han en man med normalt rött hår. Den mannen verkar vara en mycket vänlig och trevlig människa, fast han inte sagt ett enda ord. Vi får komma in i huset. Aristofanes frågor om vi är jagade. Inte vad vi sett i alla fall. Han gråter tyst där han sitter. Vi säger inget om det. Han ordnar så vi får ett rum att sova i. Alexa, som han kallar Duvan, får ett separat rum och blir omskött av tjänarna i sitt utmattade tillstånd. Androidlivvakten Donna vakar hela natten i Duvans rum. Hon behöver som robot inte sova. Den andra roboten Jonna vakar inne hos oss. Hon kommer att stå hela natten i rummet, beredd med sin svarta dolk om fiender dyker upp. Även den magiska penningpungen hålls öppen av de skalbaggsliknande spionrobotarna, så att vi snabbt kan hoppa ner i pungen och flyga iväg ut genom fönstret och fly faran om det behövs. Jonna skickar även ut spionrobotarna att bevaka i övriga huset och ovanför huset utomhus.

När vi vaknar är vi inte i rummet längre. Vi är i pelardrömmen. Nakna som vanligt. Vi ligger högst upp på var sin träställning fem meter ovan marken. Det är en traditionell begravningsbädd för oss apacheindianer. Liken sätts ut på detta vis till gamarna att livnära sig på. Liv, blir död, blir liv till annan varelse. Själva bädden står sedan på en pelare som är hundra meter hög och svävar fritt i det tomma svarta rymden. Merry är där! Hon sover på en bädd på en egen pelare, precis som vi. Hon vaknar. Då tänds den 20 meter höga obelisken upp hundra meter längre bort, på en egen pelare. Det är ett märkligt samband… Obelisken är täckt av massor med stenöron och fyra stenmunnar. Där borta ser vi nu personer som är välbekanta för oss. De är också nakna. Det är Alexa (kodnamn Duvan) som ligger livlös vid foten av obelisken, hennes tvillingsyster Nira som hjälpte oss hit till Athas och pappa Pou som sig själv (inte snöman denna gång). Mamma Sandy. Hon är där!

Comments

Xanxerxes Xanxerxes

I'm sorry, but we no longer support this web browser. Please upgrade your browser or install Chrome or Firefox to enjoy the full functionality of this site.